Den avgörande starten – de förödande konsekvenserna av en ojämlik skola

Ett jämlikt och demokratiskt samhälle vilar på ett skolsystem som ger alla barn, oavsett familjebakgrund, tillgång till en god och likvärdig utbildning. Därför har skolan fått ett kompensatoriskt uppdrag; att anpassa undervisningen och kompensera för olika elevers skilda förutsättningar – så att alla barn har möjlighet att klara skolan och därigenom aktivt kunna påverka sin egen framtid.

Den socioekonomiska segregation vi ser cementeras på bostadsmarknaden har förödande konsekvenser på skolorna i de mest utsatta bostadsområdena. Klyftan mellan eleverna med bäst betyg och de med lägst betyg växer. Samtidigt publiceras rapport efter rapport som pekar på de tydliga sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och skolresultat.

I rapporten Equity in Education – Breaking Down Barriers to Social Mobility kartlade OECD i oktober 2018 statistik från 72 länder för att utvärdera socioekonomiska faktorers påverkan på elevers skolgång. Resultatet är tydligt; en elevs postnummer är en indikator på vilken kvalitet hen kan förvänta sig av sin skolgång. Problemet är inte unikt för Sverige, men vi halkar efter internationellt, vilket UNICEF:S rapport An Unfair Start – Inequality in Children’s Education in Rich Countries (oktober 2018) visar. Rapporten undersökte sambandet mellan elevernas skolresultat och faktorer som ursprung, kön, föräldrars socioekonomiska bakgrund samt skolsystemets utformning. Sverige hamnar på plats 25 av 41 jämförda länder. Långt efter nationer där de ekonomiska förutsättningarna är sämre men där likvärdigheten i skolsystemet rankas högre.

En ojämlik skola skapar långtgående konsekvenser i både samhället och enskilda individers liv. Vi vet att valdeltagande är starkt kopplat till utbildningsnivå. Ett samhälle där resursstarka och välutbildade röstar i större utsträckning och där de mest utsatta inte är med och formar grundstrukturerna är bäddat för politisk instabilitet och konflikt.

Vidare har barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet ofta mindre stöd och studiero hemma. Förutom att leda till att de ofta har lägre betyg i skolan och en svårare väg till att nå gymnasiebehörighet saknar de många gånger en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. Alla barn föds med förmågor, kreativitet och nyfikenhet. I den bästa av världar hade alla barn haft samma möjligheter att bejaka och utveckla dessa förmågor. Dessvärre har vuxenvärlden misslyckats med denna uppgift. Allt fler unga i Sverige lämnar grundskolan med en känsla av maktlöshet.

Det är de vuxna som ska säkerställa varje barns möjligheter att växa och ta plats i vårt samhälle. Det är vi tillsammans som ska säkra en god och jämlik utbildning och en likvärdig start i livet för varje barn.

Berättarministeriet är en riktad demokratisk insats för att motverka segregationens negativa effekter på våra barns skolgång och stärka lärarna i områden med hög arbetslöshet så länge behovet finns. Vi finns där vi behövs, i områden med förutsättningar som ställer extra stora krav på lärarens insats. Segregationens utmaningar är stora men med gemensamma krafter kan vi vända utvecklingen.

Alla barn har rätt till en god och jämlik utbildning – alla har rätt till en god start.

Illustration: Malin Eklind