Barns läsförmåga är avgörande för Sveriges beredskap

Berättarministeriet: Skolan är en försvarslinje

När Sverige stärker sitt civila och militära försvar finns en avgörande sårbarhet som ofta förbises: befolkningens förmåga att läsa, förstå och värdera information. I en ny debattartikel slår Berättarministeriets generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten fast att läsförmåga i dag är en fråga om samhällsberedskap och försvarsvilja – inte enbart utbildningspolitik. 

Nästan var fjärde elev lämnar grundskolan utan grundläggande läsförståelse, enligt den senaste PISA-undersökningen. Det innebär att många unga som går ut grundskolan har begränsade möjligheter att ta till sig samhällsinformation, stå emot desinformation och delta fullt ut i demokratin – vilket försvagar samhällets förmåga att hantera kriser och mobilisera gemensamt ansvar. 

– Ett samhälle där stora grupper inte kan läsa och kritiskt granska information får svårare att hålla ihop när det verkligen gäller. Läsförmåga är en förutsättning för både demokrati och försvarsvilja, säger Dilsa Demirbag-Sten. 

– Läsförmåga är en fundamental del av det civila försvaret. I en tid av hybridkrigföring och informationspåverkan är befolkningens förmåga att kritiskt värdera information en säkerhetsfråga. När en fjärdedel av våra unga saknar grundläggande läsförståelse påverkar det hela samhällets motståndskraft, säger Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap och strategisk rådgivare vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan. 

I Berättarministeriets debattartikel pekas två konkreta åtgärder ut för att stärka Sveriges långsiktiga beredskap:
1. Riktade satsningar i skolan måste nå hela vägen in i klassrummet. I dag förlorar många reformer kraft i administration och ojämlika kommunala förutsättningar, särskilt i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden. 
2. Civilsamhällets undervisningsnära arbete måste tas till vara långsiktigt. Organisationer som Berättarministeriet arbetar där behoven är som störst, och kan snabbt förstärka lärarnas arbete – men saknar ofta stabila strukturer för långsiktigt samarbete.  

Berättarministeriet har under 15 år arbetat i skolor över hela landet med fokus på språk, läsning och berättande, och har nått över 106 000 elever och 9 000 lärare. OECD har i sina analyser lyft Berättarministeriets arbete som ett exempel på hur språk, kreativitet och undervisningsnära insatser kan stärka barns lärande. 

– Vill Sverige vara ett tryggt och motståndskraftigt land måste vi börja där grunden läggs – i klassrummet. Där formas inte bara kunskap och demokrati, utan också vår gemensamma försvarsvilja, säger Dilsa Demirbag-Sten. 

Debattartikeln "Barnens läsförmåga är en del av Sveriges beredskap" publiceras idag på Altinget Debatt.